SOGNDAL-MANIFESTET
JA TILL ETT FRITT OCH GRÖNT NORDEN
NEJ TILL EG-INTEGRATIONEN
S 0 G N D A L - M A N I F E S T 1 9 9 1
JA TILL ETT FRITT OCH GRÖNT NORDEN
NEJ TILL EG-INTEGRATIONEN
Situationen i dagens
värld
Nordens folk - knappt 23 miljoner månniskor - bor i ett av
världens
rikaste och mest utvecklade områden med en enastående
kombination av
kulturella och materiella resurser.
Det nordiska området ligger mellan tre existerande supermakter
och en
fjärde supermakt under etablering. Sovjet är under
upplösning. Detta
tolkas som en seger för Västerns konkurrensmodell.
Japan försöker att
efterlikna Västern, men söker samtidigt efter en egen
identitet.
Väst-Europa intensifierar uppbyggnaden av EG-STATEN som en
ekonomisk, politisk och militär union.
Utanför superstaterna växer världens befolkning
explosivt. Skillnaden
mellan rik och fattig befolkning ökar drastiskt. Samtidigt
förstärks de
fattiga 1ändernas beroende av de rika ländernas handelssystem
och
monetära system. Världssituationen är
allvarlig. Vår konsumtionsinriktade
och teknologiskt orienterade politik med bl a enorm vapenproduktion har
skapat ett mi1jöhot och ett resursslöseri som hotar oss alla.
Inom ramen
för denna situation önskar EG utveckla sig till en ny
supermakt, byggd på
ökande konkurrens och konsumtion, kapitalets frihet och vinster
samt en
förstärkt satsning på den politik som har fört
till miljöhot och
resursutplundring.
Norden måste välja
väg
För att bemästra den allvarliga situationen behövs
globalt samarbete,
solidaritet med den tredje världen och andra sätt att
tänka på än den
politik, som har fört världen till randen av en
katastrof. Inom de
närmaste fem åren står Norden därför
inför avgöranden, som kan komma att
bestämma vår egen och världens framtid. I
stället för att låta oss
manipuleras av dominerande politiska och ekonomiska krafter, som avser
att
stänga oss inne innanför EG-muren, kan Nordens folk bygga
vidare på den
nordiska modellen och utveckla ett ekologiskt bärkraftigt
samhälle inom det
nordiska området. På så sätt kan vi
behålla det globala perspektivet och
ha blicken även på det som sker utanför EG.
En ny tredje väg
måste byggas
De kommunistiska regimernas sammanbrott legitimerar inte den
hänsynslösa
tillväxten och konkurrenskrafternas fria spel eller den starkes
rätt, som
nu gör sitt intåg på scenen. Statsmakternas
tyranni får inte bli avlöst av
penningväldets och kommersialismens envälde. Vi
måste finna ett nytt
sätt att organisera samhället på - ett sätt som
väver samman ekonomi och
ekologi. Båda begreppen betyder hushållning men
ekonomi har kommit att
handla om enbart ett penningkretslopp, som har blivit styrande för
cirkulation av varor, verksamheter, energi och människor.
Samtidigt är det
nödvndigt att se på människans insatser i ljuset av den
globala verkligheten.
Våra erfarenheter, vår kunskap och
våra värderingar måste bestämma våra
handlingar på alla plan. Nu
måste Västeuropa ta en uppgörelse med sig
själv. Nordens folk år självskrivna att
gå i spetsen för den nödvändiga
omställningen.
Norden som scen för
förnyelse
Ett självständigt Norden kan vara ett
föregångsområde som utvecklar
modeller för samhälleliga och teknologiska 1ösningar
på många områden:
1. Utveckla ekologisk ekonomi i teori och praktik. Vi kan
ta närheten
på allvar och bestämma nivån underifrån.
Det betyder användning av
minsta möjliga kretslopp - inte bara för varor, tjänster
och energi utan
även för betalningsmedel. Ekologiskt tänkande och
moral måste byggas in i
hela det ekonomiska systemet.
2. Omforma nationalistiska impulser till ett fruktbart folkligt
(demokratiskt) ansvar. I stora delar av världen löper
berättigade krav
på självbestämmande risken att bli trångsynt och
hatiskt p g a frustration
och makt1öshet.
3. Upprätta och bygga ut en ekologisk boendegemenskap,
ekologiska
kommuner, städer och byar på landsbygden. Norden
är redan, internationellt
sett, ett viktigt försöksområde för ekologiskt
boende och livsföring.
4. Nordens välfärdsmodell måste
förnyas. Solidaritetsprincipen måste
upprätthållas. Omsorg, som arbete, ansvar och
traditionsförmedling måste
öka. Ökat värde av hemarbete och
hushållskunskap är bl a nödvändig för
att sänka den privata förbrukningen och utnyttja resurserna i
en "grön
ekonomi”.
5. Miljövänlig ekonomi - teknologiskt byggd på
förnyelsebara resurser -
måste vidareutvecklas. Kärnkraften måste
avvecklas. Norden har redan
utvecklat sol-, vind- och biogasanläggningar, som har stor
effektivitet.
Brundtlandkommissionens krav på halvering av den rika
världens
energiförbrukning kan genomföras. Norden är
självskriven som föregångare.
6. Norden kan utveckla system för varuproduktion och
transport med kortare
kretslopp och mindre miljöbelastning.
7. Omställning av jordbruk och industri till ekologisk
drift. Vi kan visa
vägen genom att göra våra egna samhällen
ekologiskt bärkraftiga men också
vara vägvisare för andra.
8. Vi kan visa hur alla mänskliga krafter kan tas i bruk och
avskaffa
arbetslösheten genom en utveckling som börjar längst ner
- lokalt,
regionalt och samhållsmässigt.
9. Norden med levande lokalsamhällen kan visa på en
struktur som är
- mindre sårbar och mindre manipulerbar
- mindre förorenande och mindre
främlingsskapande
- resursbevarande
- överskådlig och möjlig att
på ett demokratiskt sätt kontrollera
- valutabesparande och frigörande i
förhållande till kapitalkrafterna.
Norden som brygga mellan folk
1. Vi vill verka för en demokratisering och upphöjning av FN
och liknande
internationella fora, som konferensen för säkerhet och
samarbete i Europa
(KSSE), och satsa på sådana samarbetsorgan mellan fria och
självständiga
nationer. Dessa bygger på det motsatta till en avsiktlig
maktkoncentration
i händerna på odemokratiska organisationer.
2. Vi kan arbeta för en världsordning som
kännetecknas av icke-våld, stopp
för vapenhandel och överflyttning av vapenmiljarderna till
att bekämpa
svält och sjukdomar.
3. Norden kan gå i spetsen för en avveckling av
u-ländernas skuldbördor
och utarbeta modeller för sådan utveckling och ett
bistånd som inte skapar
nytt beroende av i-länderna.
4. Vi kan bryta med den rika världens orientering mot
ökad förbrukning.
En ny, återhållsam kultur i i-länderna kan
överföra resurser till den
fattiga världen.
5. Nordens folk måste solidarisera sig med andra folk, som
kräver
självständig styrelse och föra talan för
urbefolkningar och minoriteter
som undertrycks av en hänsynslös maktpolitik.
Norden måste gå
främst
På vår dagordning står en folklig, ekologisk och
social revolution.
Livsvillkoren för vår gemensamma jord är hotade.
Men det finns tillräcklig
kunskap i världen för att vrida utvecklingen i en
ansvarskännande riktning.
Våra gemensamma resurser kan bevaras och framtidens generationer
kan
behålla de livsvillkor, som vår natur ger. Vi är
alla förvaltare av jordens
gemensamma naturtillgångar och av vårt gemensamma kulturarv.
I en global framtidsverkstad, där vi smider vår gemensamma
framtid, kan
det utvecklas ett samarbete med en liberalism, som kämpar för
människans
frihet hellre än för kapitalkrafternas frihet; med en
konservatism som
vill bevara mänskliga och kulturella värden hellre än
privilegier; med en socialistisk
och socialdemokratisk rörelse som representerar solidaritet hellre
än förmynderi;
med en radikalism som går till botten med problemen och med de
gröna rörelserna,
som tar med mänskliga och sociala hänsyn i den ekologiska
helhetssynen. Alla kan
delta rakt igenom politiska skiljelinjer. Ett självständigt
Norden kan själv välja väg
och ta framtiden i egna händer. Nordens folk kan gemensamt
och i frihet göra sin
del av Planeten Jorden till en ansvarskännande framtidsverkstad,
en folklig modell
av självbestämmande som omfattar jordklotet och de ännu
ofödda generationerna.
Detta är den nordiska vision som presenterades i den ekologiska
kommunen Sogndal
i augusti 1991.
Vi önskar förstärka vår handlingsfrihet. Vi anser
det vara vår rätt
och plikt att söka efter självständiga nordiska
lösningar.
DETTA ÄR OFÖRENLIGT MED NORDENS ANSLUTNING TILL EN EG-UNION.
Den fjärde supermakten - EG-unionen
Under 1992 kommer EG att genomföra "den inre marknaden" och ta
avgörande steg mot en egen statsbildning.
- EG-unionen skall byggas upp genom en gemensam inre marknad, som
förutsätter att kapital, varor, tjänster och arbetskraft
skall flyta
fritt.
- Gemensamt valutasystem, centralbank, lagstiftningsmakt, ekonomisk
politik, social- och kulturpolitik
- Gemensam utrikespolitik med gemensam militärmakt och gemensam
inrikespolitik med gemensam polis; gemensamt medborgarskap för
innevånarna, gemensam regering och president som mål.
Visionen är ett återskapande av ROMARRIKET med ett starkt
och
handlingskraftigt centrum samt en mur runt ett "fredens och handelns
stora rum".
Innanför muren skall utvecklas så likartade
förhållanden
som möjligt -
förhållanden som givits den positivt laddade beteckningen
harmonisering.
Det motsvarande negativt laddade begreppet är likriktning.
Idén
innebär massmarknader och stordriftsfördelar byggda på
snabba
handelsvägar. Den starka makten i centrum skall dels
säkerställa
freden inom detta stora rike, dels trygga det gemensamma ekonomiska
rummet mot yttre fiender - ekonomiska såväl som
militära sådana.
Detta är en modell byggd på centralism och med en supermakt
som kan
uppträda som storpolitisk aktör utåt. Inåt kommer
modellen att
fungera som en centralstyrd stat med illavarslande totalitära drag.
Det är en statsbildning där alla avgöranden fattas
långt borta från
de människor, som besluten angår. Målet
förväntas vara uppnått
omkring 1997.
Norden
Norden markerar 1997 att det år 600 år sedan Kalmarunionen
bildades.
Detta skedde under yttre press från Hansamakten. De nordiska
länderna
samlades i en UNION. Denna union uppstod under press uppifrån
och kändes mer som en tvångströja än som en ram
för samarbete.
Resultatet blev inbördeskrig i stället för att
stärka sammanhållningen mot
Hansamakten. Folkets kamp underifrån resulterade i nationell
frigörelse.
Vår nationella identitet och vår
nordiska gemenskap växte fram genom
denna frigörelseprocess. Det
är en viktig bakgrund till att människor i
Norden upplever begreppet "UNION" annorlunda jämfört med
innevånarna i Centraleuropa.
Norden är en enhet byggd på vår
gemensamma historia.
Nordens val
Vi upplever ett avgörande och historiskt vägval när vi
blir ställda
inför valet mellan Nordens frihet, byggd på samarbete
mellan självständiga
nationer, och anslutning till "the United States of Europe”. Tongivande
ekonomiska och politiska krafter skapar en karikatyr av detta val
när de
framställer det som ett val mellan att ansluta sig till den nya
EG-staten
eller ställa sig utanför Europa och världen som en
isolerad utkant. Det är
helt andra problemställningar och frågor vi måste ta
upp.
Frågan handlar om formen för samarbete och handel mellan
nationer. För
den enskilda människan handlar valet om huruvida man vill bo i ett
litet
och direktstyrt land eller i periferin av ett stort och fjärrstyrt
land.
Kan vi inom EG-integrationen vidareutveckla det vi har byggt upp eller
kommer denna integration att föra oss bort från våra
egna nordiska
traditioner? Våra traditioner är decentralisering och
ett beslutsfattande
som äger rum så nära människorna som
möjligt. EGs modell består av en
starkt centraliserad byråkrati som fattar alla beslut långt
borta från de
människor, det angår.
Kommer EG-systemet att innebära ett nederlag för de
värden vi har stått
för? EG bygger på centralisering av makt och kapital
via likriktning
(harmonisering) på alla områden, ända ner till den
enskilda människan, som
från barnsben skall ges en egen EG-identitet. I ord hyllar
man mångfalden
och kulturen som skall blomstra, men samtidigt ger man "kulturbidrag"
för
att först och främst stödja likriktningen och en
gemensam EG-identitet -
konkurrensmänniskan. Vad kommer att ske med vetenskapens
frihet och
möjligheterna till alternativt tänkande och handlande?
En koncentration av
mediamakten kommer också att tvingas fram. Central kontroll
av hundratals
miljoner människor är inte att möjlig utan total
likriktning. Var tar då
de nordiska frihetstraditionerna vägen?
I ljuset av EG-modellens likriktning kan den gemensamma
poliskåren och
militären tas i bruk mot oliktänkande som försvarar den
fria tanken, mot
forskning och mot nationella, regionala och lokala uppror samt mot civil
olydnad från grupper som protesterar mot likriktningen och
fjärrstyrandet.
Utåt kan vi även via den gemensamma militärmakten
tvingas deltaga i
militära aktioner som har till mål att
upprätthålla kolonisering, utsuga
och undertrycka fattiga u-länder. Är detta Nordens
tradition?
EGs lösningar bygger inom alla områden på tanken om de
stora enheternas
och de centraliserade strukturernas fördelar, liksom en toppstyrd
maktkoncentration. Toppen av maktpyramiden bestämmer vad som
kan
delegeras till lägre nivåer i systemet. Detta
innebär ett
omyndigförklarande
av det nationella styrandet och det folkliga deltagandet.
EG-staten
är därför
en konstlad, odemokratisk och farlig konstruktion, med möjlighet
till
talrika
inre konflikter.
Vår nordiska tradition och samhällsmodell innebär
globalt samarbete mellan
självständiga och likvärdiga nationer. De
frågor, som reser sig inför det
val vi står inför, är långt mer omfattande
än den debatt som hittills
förts om EGs jordbruks- och fiskeripolitik, distrikts- och
socialpolitik.
Vid en sådan uppsplittring av debatten i detaljer som rör
enbart vissa
sidor av politiken förlorar man lätt den nödvändiga
helhetssynen. Men även
politiken inom enskilda områden berörs av EG-anpassning och
-anslutning.
Jordbrukspolitiken
Utifrån en syn som hyllar de stora enheternas fördelar har
EGs
jordbrukspolitik byggt på nedläggning av otaliga små
jordbruk för att i
stället satsa på stordrift.
Allt färre bönder producerar mer och mer. Detta har
tvingat fram en
ständigt ökad förbrukning av konstgödsel,
växtskyddsmedel och kemikalier
för att få större odlingar. Detta har inneburit
föroreningar,
förgiftningar och en enorm skada på matjorden, ökad
sjuklighet bland
husdjuren och matvaror av dålig och hälsoskadlig
kvalitet. Skadorna inom
denna typ av jordbruk har varit enorma. Överproduktion och
dumpning av EGs
jordbruksprodukter har skapat problem både inom i- och
u-länderna. Genom
att bygga på Nordens självständighet kan vi prioritera
att bygga upp ett
ekologiskt jordbruk, som skyddar jorden, växt- och djurlivet.
Socialpolitiken
EG vilar på arbetsmarknadsfinansiering och
privatförsäkringsmodeller.
Stora grupper i befolkningen - arbetslösa, kvinnor i oavlönat
vårdarbete,
personer med deltidsarbete och andra - hamnar utanför detta system.
De nordiska länderna vilar på en välfärdsmodell
som är solidarisk och
skattefinansierad samt omfattar alla. Med nordisk
självständighet kan vi
upprätthålla denna modell. Med integrering i
EG-systemet och
"harmonisering" av skatter och avgifter, kommer det att bli
omöjligt att
upprätthålla den nordiska modellen.
EG-principerna om centralisering och ökande flyttningar skiljer
generationerna från varandra och skiljer den enskilde från
hennes hemvist
och natur. På så sätt råkar den s k
"informella" vården ut för EGs villkor
- den vård som förvaltar och har ansvaret för barn och
sjuka och som
upprätthåller och utvecklar familjesammanhållning och
kultur.
Regionalpolitiken
EG vilar på en rad "stödåtgärder" som skall
motverka att orterna på
landsbygden dör ut. Detta skapar ett beroende av
centralmakten och en
byråkratisering. Vid EG-integrering övertar EG den
makt som ligger i att
övervaka stödet till näringslivet och det stöd som
varje enskilt land har
använt sig av för att vidmakthålla landsbygd och
glesbygder.
Nationalstatens egen landsbygdspolitik blir i praktiken undergrävd.
Trafikpolitiken
EGs plan innebär att man vill effektivisera och öka trafiken,
inte begränsa
den. EG prioriterar centralisering och långa avstånd
för varutransporter
samt en trafikpolitik som hotar att kväva Europa och
förstöra miljön.
Valutapolitiken
EGs planerade valutaunion kommer att underlätta varu-, kapital- och
personströmmar. Men framtidens problem löses inte genom
att öka denna
ström utan tvärtom genom att trygga bygder och samhällen
mot arbets1öshet
och avflyttning. Då kommer lokala betalningssystem,
räntefria sparkassor
ägda av befolkningen och nationell kontroll av kapitalet att bidra
i högre
grad än centralbank och gemensam valuta.
Miljöpolitiken
Genomförandet av EGs inre marknad accelererar energi- och
resursförbrukningen
mot en global katastrof. Det finns även en stor risk
för att miljöfarligt avfall
dumpas i Norden och i den tredje vårlden. Det
grundläggande problemet är EGs
prioritering av ekonomisk tillväxt framför
miljöhänsyn. Detta demonstrerades
med all tydlighet nyligen under EES-förhandlingarna då EG
nekade att acceptera
den begränsning av transittrafiken som Österrike och Schweiz
finner vara
nödvändig av miljöhänsyn.
EGs liberala bio-teknologilagar, som accepterar patent och monopol
på liv
samt att genmanipulerade organismer utplaceras i naturen, har oanade
miljökonsekvenser.
EG-parlamentet
EG-parlamentet fungerar nu enbart som en remissinstans, men
föreslås få
lagstiftande makt som en form för demokratisering.
EG-parlamentet vilar på
distans-principen. Det är ett parlament med en rad olika
språk som skall
finna lösningar för flera hundra miljoner människor som
lever under högst
skilda villkor. Förhandlingarna sker fjärran från
dem det angår. Det är
en parodi på demokrati/folkstyre.
EGs propagandamaskin
Massmedia används nu i de nordiska länderna för att
få till stånd en
"gemensam europeisk identitet", och det spelas på vår
"tillhörighet" till
Europa. Målet är att förbereda för det
gemensamma medborgarskapet och
att uppnå ett "ja" i kommande folkomröstningar.
Ledande politiker och
organisationsfolk i Norden deltar ofta kritiklöst i denna
propaganda.
Detsamma sker i Öst-europa där den politiska frigörelsen
har följts av en
katastrofal arbetslöshet och en social upplösning, som
utgör en grund för
desperation och desperata lösningar. MARKNADSEKONOMI har
blivit
lösenordet och den ideologi som skall ge svaret på alla
problem.
Marknadsliberalismen som
lösningsmodell
MARKNADSEKONOMI är inte någon trollformel som kan
ersätta
demokratiska sociala och ekologiska nätverk, vilka tar
generationer att
bygga upp. Om den demokratiska makten inte används för
att styra
kapitalkrafterna kan hela nätverket och den sociala
välfärden mycket
snabbt falla samman. Kapitalet tänker inte.
Att tänka på samhällslösningar som tar hänsyn
till naturens förmåga,
människorna och solidariteten är något vi
människor själva måste ta ansvar
för. Samhällsutvecklingen kan aldrig
överlämnas till marknadskrafterna
eller "kapitalets fria rörelse". Resultatet blir då
penningmaktens förmynderi
över den enskilda individen.
NEJ TILL FORTSATT EG-INTEGRERING!
Vi måste väcka och samla motkrafterna hos våra
landsmän.
FOLKRIKSDAGEN UPPMANAR ALLA I NORDEN ATT RÖSTA NEJ TILL
EES, EG-MEDLEMSKAP, EG-UNION VID DE FOLKOMRÖSTNINGAR
SOM KOMMER.
* Bara Nordens starka tradition för folkupplysning - och för
civil olydnad
när det verkligen gäller! - ger hopp om att kunna
stoppa Egs "mega-maskin"
och dennas programmerade, manipulerande propaganda-offensiver.
* Nordisk Folkriksdag i Sogndal 1991 uppmanar Nordens nio folk att
samlat
avvisa och slå tillbaka propagandan för EGs nya samlade
stat; unionen som
tar sikte på att bli den fjärde supermakten.
* Vi vill inte villkorslöst sugas in i ett främmande
maktsystem. Allt tal
om ”nödvändighet" och om "tåg som går"
ifrån oss medan vi står kvar på
perrrongen, är en del av manipulationen.
Vi måste göra de nordiska folkrörelserna till en
rörelse som får
genomslagskraft genom att vi gemensamt antar utmaningarna. Risken
för
Nordens folk är att EG-integrationen kommer först. Vi
måste därför börja
med att mobilisera oss och säga ett gemensamt NEJ till EG-staten
och
supermaktsplanerna i dagens och framtidens Europa.
Nästa steg är att förfina processen genom att
förverkliga en alternativ
samhällsutveckling. Vi skall inte bygga en konstlad produkt
utan sätta
igång en process som bygger på våra egna gemensamma
grundläggande värden
och våra nordiska samhällen och erfarenheter. Det kan
ingen utanförstående
EG-teknokrat göra i vårt ställe!
Det är vi som känner Norden!
Det är vi som måste skapa framtidens Norden!