Kommentar (fra forsiden) |
|
8.
januar 2007
"EU kryllar av
smådjävlar"Av Tomas Larsson Fredagen den 29 december publicerades på Stockholms- tidningen Dagens Nyheter ledarsida en artikel av Lotta Fogde, socialdemokratisk tidigare statssekreterare. Inledningsvis citeras den nye svenske - och konservative - utrikesministern Carl Bildt med orden "Vi talar tydligare om den europeiska identiteten och det europeiska engagemanget i vår utrikespolitik". Fogde kommenterar utrikesministerns tal med att "Det är bitvis ett mycket bra tal Carl Bildt levererar, med tonvikt på vilka uppgifter Europa behöver ta itu med i en värld präglad av ekonomins snabba globalisering". Fogde konstaterar dock även att "Erfarenheten av tolv års svenskt EU-medlemskap säger att de politiska ledarna i EU-länderna är jättebra på att besluta om ambitiösa och lovvärda målsättningar..." men att "...djävulen finns i detaljerna, när ambitionerna ska förverkligas, och inom EU kryllar det av smådjävlar". Artikeln innehåller en del dimma, bland annat då den hellre talar om "Europa" än om EU. En detalj kan tyckas, men faktum är att en stor del av Europa inte ingår i EU och bland de som lyder under Bryssel krymper skaran av sympatisörer. Att därför, som i artikeln, utgå ifrån att det skulle finnas någon slags enighet i "Europa" leder in diskussionen på fel spår. EU-politikerna är missförstådda Lite senare i artikeln går skribenten även in på EU-medborgarnas syn på Bryssel. Fogde är oroad över "...[EU-] medborgare som inte alltid uppskattar ansträngningarna, eftersom de upplever att de förlorar på dem". Istället borde de ägna sig åt "...drömmens konstruktiva och utåtblickande fredsapostel" (det vill säga EU). Artikeln fortsätter även med att "Det är inte bara den svenska regeringen som lönats med ett otacksamt och inskränkt folk som inte förstår att uppskatta europasamarbetets storhet". Problemet med den under 2005 nedröstade EU-konstitutionen är givetvis ett problem för Fogde, men här föreslås att den svenska regeringen "...snarast [borde] ta initiativ till ett nytt fördragsförslag". Tongångarna att EU är någonting förträffligt och genialt är inte något nytt då de i Sverige har hörts ända sedan början av 1990-talet, men det är märkligt när en ledande morgontidning på ledarplats använder formuleringar som "...otacksamt och inskränkt folk..." och att det inom EU "...kryllar av smådjävlar...". Det är ett hårt, för att inte säga grovt, språkbruk som indirekt även tar avstånd från väljarna. Klyftan mellan väljare och makthavare Hela den svenska EU-kampanjen, som i praktiken har pågått oavbrutet sedan början av 1990-talet (svenskarna folkomröstade först november 1994 om EU-medlemskap), har präglats av ett ökande avstånd mellan politiker och väljare. I september 1993 sammanfattade ordförande för fackförbundet Grafikerna i Sverige, Sture Ring, EU på ett sätt som tyvärr är giltigt än idag: "Besluten om att skapa en europeisk superstat kan inte rymmas i en folkrörelsediskussion. Folk saknar vyer. Det stora skiftet kräver transnationella ekonomiska insikter, politisk internationell överblick och tjänstemannaexpertis. Det är därför samhällets ekonomiska toppar och politiska elit måste sköta nedmonteringen av folkhemmet och den nationella avvecklingen utan folkliga störningar- för folkets bästa" "Handläggningen har varit demokratiskt otillständig och tillståndet är orimligt. En kompakt majoritet i riksdagen är för EU. Folket är emot. Partiledningarna i Socialdemokraterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna är för. Partimedlemmarna är emot. Partitopparna, etablissemanget och massmedia håller EU utanför riksdagsvalen" (källa: Aftonbladet, 11 september, 1993). Sättet att diskutera EU har inte ändrat sig Ända sedan början av 1990- talet har sättet att diskutera EU i grunden inte ändrat sig. Inte ens det faktum att folken i fyra folkomröstningar [1] i Skandinavien sagt nej i viktiga EU-frågor har påverkat politikernas sätt att debattera EU-frågan, där det kanske tydligaste exemplet är den svenska Riksdagens envisa motstånd mot att låta folket få rösta om EU-konstitutionen (en konstitution som formellt sett föll redan våren 2005, men som EU-politikerna försöker att väcka på nytt, med Finland som initiativtagare). Det som är djupt oroande är dock inte främst det faktum att EU i sig börjar te sig som allt mer främmande, utan att en överväldigande majoritet av politikerna numera struntar i vad väljarna anser om EU. Alternativ? Alternativen till EU-medlemskap är flera men någon riktig diskussion om dessa finns åtminstone inte i Sverige. Teoretiskt är ett EU- utträde - med återgång till EES- förhållanden - den snabbaste vägen för Danmark och Sverige (Island och Norge står ju redan fria), men frågorna som uppstår då blir komplicerade. Att skandinaviska produkter och tjänster även i fortsättningen måste kunna exporteras är givetvis en fundamental förutsättning för ländernas ekonomier, men frågan är om vi verkligen behöver allt det andra. Oavsett vilka relationer som de skandinaviska länderna kommer att ha med övriga EU finns det formellt sett ingenting som hindrar ett djupare samarbete redan idag mellan de fyra länderna. Problemen uppstår ju först då ett skandinaviskt agerande skulle komma i konflikt med Bryssels regelverk. Det finns redan idag många områden där de skandinaviska länderna skulle kunna samordna sitt arbete, utan att komma i sådan konflikt. Gemensamma yttre gränser, gemensam kronvaluta, enhetligt utbildningssystem, slopandet av inre gränser samt koordinerade insatser inom forskning och utveckling är några exempel. Men det kanske viktigaste är att det finns en reell folklig vilja till samarbete, vilket inte minst två opinionsundersökningar bland de skandinaviska folken relativt nyligen har visat. Frågan är således inte om det finns en opinion för skandinaviskt samarbete, frågan gäller istället vilket politiskt parti som vågar börja driva frågan! /Tomas Larsson [1]= 1992, 2 juni Danmark folkomröstar om Maastricht => Nej 1994, 28 november Norge folkomröstar om EU-medlemskap => Nej 2000, 28 september Danmark folkomröstar om euro => Nej 2003, 14 september Sverige folkomröstar om euro => Nej |